En positiv trend finns att spåra i statistiken över rökvanorna idag. En översikt över 1990- och 00-talet visar att rökningen minskat i allmänhet i samhället. Rökningen bland gravida kvinnor har minskat från totalt 20 procent år 1993 till 12 procent år 2000. Färre kvinnor återupptar sin rökning efter förlossningen. Samtidigt finns tecken som pekar på att inställningen till rökning blivit mer liberal - det kan väl inte vara så farligt att ta ett bloss på festen bara, tänker kanske både blivande mammor och andra. Men vad är det egentligen som händer i kroppen när vi röker, och vad händer med bebisen i magen?
Lisen Sylwan är projektledare på Cancerfonden och ansvarig för den nu tolvåriga satsningen Rökfria barn, som är ett samarbetsprojekt mellan Cancerfonden, Hjärt-Lungfonden och Statens folkhälsoinstitut. Hon berättar att syftet med den långsiktiga satsningen Rökfria barn är att sänka cigarettkonsumtionen bland blivande och nyblivna föräldrar genom att utbilda barnmorskorna - de blivande föräldrarnas främsta stöd och kunskapskällor under graviditeten - i att hjälpa föräldrarna att sluta eller minska sin rökning.
Vad händer i kroppen på mamman och barnet efter en cigarett?
Kolmonoxid är en gas som finns i röken från en cigarett. Det är samma giftiga gas som kommer ut från bilarnas avgasrör. Kolmonoxiden tar en del av syrets plats i de röda blodkropparna. Hos barnet blir koncentrationen av kolmonoxiden lika hög som hos mamman, men gasen stannar betydligt längre hos barnet eftersom det inte kan andas ut kolmonoxiden själv, utan förses med syre och näring genom moderkakan.
Det tar alltså längre tid för barnet att få upp en normal syrenivå i blodet igen. Om mamman röker flera cigaretter om dagen betyder det att fostret hela tiden har kolmonoxid i sitt blod. Barnet drabbas alltså hårdare av syrebristen som uppstår.
- Om man lyssnar till hjärtslagen hos ett foster, vars mamma nyligen rökt en cigarett, hör man att det slår snabbare än normalt, berättar Lisen Sylwan. Det beror på att barnets kropp tvingas kompensera syrebristen genom ökad hjärtverksamhet. Och det är givetvis påfrestande för barnet.
Nikotinet i cigarettrök och snus gör att blodkärlen i kroppen dras samman. Moderkakan, som är full av blodkärl, dras samman vilket innebär att fostret får minskad blodtillförsel, med lägre syre- och näringstillförsel som följd. Fostret växer sämre och blir ofta mindre än barn till en icke-rökande mamma. Detta påverkar även hjärnans utveckling. - Man kan se att fostervattnet färgas av nikotinet hos mammor som röker mycket under graviditeten.
Förebyggande arbete
Förr uppstod sällan någon verklig diskussion kring rökningen på MVC, utan det var mer så att barnmorskan berättade om alla risker som rökningen innebar för barnet utan att verkligen samtala med mamman om hennes rökning och hennes möjligheter att få hjälp att sluta eller minska sin rökning, berättar Lisen Sylwan. För många barnmorskor var det helt enkelt ett väldigt svårt ämne att ta upp. Hur skulle hon kunna komma förbi sin egen vetskap om hur farligt rökningen var för fostret och nå mamman med det hon ville säga utan att vara fördömande?
Det är här som Rökfria barns arbete med att utbilda och stödja barnmorskorna, som barnmorskorna verkligen kan få medel och samtalsmetoder att möta de rökande mammorna på ett konstruktivt sätt. Idag görs också uppföljning på BVC - där de rökande mammorna får stöd och peppning för att sluta eller helt enkelt inte börja igen efter graviditeten. Att det i Sverige propageras för amning bidrar också till att det finns goda förutsättningar för att mammorna är rökfria längre efter förlossningen.
- Jämför man Sverige med andra länder har vi en fördel i att vårt mödravårdsystem är inriktat på prevention, det vill säga förebyggande vård - vi kan nå mammorna, och därmed också barnen på ett tidigare plan, innan rökningens skador hunnit uppstå, berättar Lisen Sylwan. Utbildningen i samtalsmetodik hjälper också många barnmorskor att komma bort från sin skuldkänsla när de känner att de inte kan hjälpa barnet i magen hos en rökande mamma genom att förmå henne att sluta. För det är, precis som med alkoholkonsumtionen, varje enskild mammas eget ansvar vad hon tycker att hon kan eller vill utsätta sitt barn i magen för.
Hjälp och stöd
Men har man varit rökare under många år är det inte alldeles enkelt att helt plötsligt sluta. Vanans och nikotinbegärets makt är stor, även om man som mamma önskar att det lilla barnet inte ska drabbas av rökningens följder.
Lisen Sylwan har flera råd att ge:
- Om man planerar en graviditet är det bra att förbereda sig och sluta röka en tid innan graviditeten. De mammor som tidigt bestämmer sig för att sluta när det blir gravida har stora chanser att lyckas. Kan man inte sluta helt ska man tänka på att varje cigarett som man som blivande mamma avstår är bra! Det finns hjälp och stöd att få för att sluta eller minska sin rökning. Som blivande mamma ska man inte dra sig för att fråga sin barnmorska om råd. Det allra värsta är om man som rökande mamma känner sig som en dålig människa, tyngs av skuldkänsla och tycker att det bara känns helt hopplöst alltihop. Genom barnmorskan kan man få råd om hur man ska göra och vart man ska vända sig. Det finns nikotinläkemedel som kan underlätta att bli fri från nikotinbegäret och råd och stöd kan man få genom till exempel Sluta Röka-Linjen, som är bemannad med professionella tobaksavvänjare, och genom Cancerfondens sluta röka sajt - Pepp.
Se telefonnummer i listan intill. |
