Dominant storasyster, rolig lillebror eller diplomatisk mellansyster? Barnets karaktär präglas starkt av deras plats i syskonskaran. Syskon växer upp i samma hem, men under helt olika förutsättningar. Med familjeplanering och uppfostran kan du ge ditt barn en bättre start i livet.

Släkten är samlad. Runt matbordet sitter de vuxna, i ett annat rum leker barnen. Plötsligt hörs ett brak. De vuxna reser sig och går för att se efter vad som inträffat. I rummet med skärvorna av ett föremål står en ensam pojke kvar. Resten av kusinerna har flytt. Pojken som stod kvar såg ingen anledning med att fly. Orsak? Platsen i syskonskaran. Pojken är ensambarn och inte van vid att fly från sina bus. Det finns ändå ingen annan som kan få skulden.

Elisabeth Schönbeck, beteendevetare med inriktning på syskonrelationer, berättar den här historien som ett exempel på hur placeringen i syskonskaran påverkar vår karaktär. Ensambarn är ensambarn och storasyskon är storasyskon oavsett vilken ny grupp de hamnar i och oavsett i vilken social miljö de har vuxit upp.

– Storebror på godset i Sverige brukar likna storebror bland gatubarnen i Brasilien mer än sin lillasyster, trots att hon är från samma familj, säger Elisabeth Schönbeck.

Hon menar att så stor del som 60 procent av personlighetsdragen bestäms av syskonens eller ensambarnets individuella miljö: hur många syskon de har, om de har enbart bröder eller systrar, om de är äldst, yngst, mellan- eller ensambarn. Mest påverkas man av de syskon man har precis över och under (är syskonet sju år äldre eller yngre har man i princip uppfostrats som ett ensambarn). Har man vuxit upp med ett syskon av motsatt kön får man en hel del gratis i framtida relationer. Bröder med systrar blir mjukare, och systrar med bröder tuffare än de med syskon av samma kön. Bröder pressar generellt fram mer konkurrens och tävlingsinstinkt av sina syskon, medan flickor undervisar och vårdar mer.

Föräldrarnas placering är också viktig

Men det är inte bara platsen i den egna syskonskaran som har betydelse för hur vi blir. Mammans och pappans placering är också viktig, och man tittar till och med på om farmor och farfar och mormor och morfar var småsyskon, storasyskon eller ensambarn.

– En utsatt position är en lillebror med flera äldre syskon, som kan allt bättre, en storasyster till mamma som gör allt bäst själv och en storebrorspappa som har höga krav på andra, men lite medkänsla. Om allting görs och dessutom görs bättre av någon annan i familjen, är risken stor att lillebror får låg självkänsla, säger Elisabeth Schönbeck. För föräldrar är det här bra kunskap för att kunna förstå sina barns egenheter bättre. Drag som man ser som unika för just sitt yngsta barn ser kanske forskaren hos flertalet barn med samma placering i syskonskaran. Vet man det är det lättare att förstå sitt slarviga och ansvarslösa barn, och då kan man också lära sig att förebygga vissa situationer.

Ensambarn vågar ta språnget

Generellt kan man säga att äldstabarn och ensambarn står närmast auktoriteten, och de förblir under hela livet mer auktoritetsbundna än småsyskon. De är vana vid att föräldrarna resonerar med dem om viktiga frågor och även lyssnar på deras åsikter. De har höga krav på sig, och går i allmänhet långt karriärmässigt. De flesta av världens första astronauter var till exempel ensambarn, de vågade bokstavligen ta språnget ut i det okända.

– Ensambarn tenderar att bli iakttagare snarare än deltagare. Samtidigt kan de gå långt eftersom de inte har någon som skymmer sikten, säger Elisabeth Schönbeck. Man kan likna familjen vid en båt, familjeskutan, där föräldrarna för befälet, äldsta syskonet står vid rodret och resten av syskonen är manskapet. Storasyskon får oftare samma livsstil som föräldrarna, och får ett gott självförtroende eftersom de uppskattas för det de kan. De är känsligare än sina syskon (som ju slipas av många hårda ord från sina storasyskon) och vill gärna ha beröm av auktoriteter Småsyskon är friare och mer rebelliska, och får en bättre självkänsla, eftersom de uppskattas och älskas för det de är.

Mellanbarn är utsatta

Har familjen fler barn påverkas barnen mest av syskonen närmast över och under i ålder. Med tre barn får ofta mellanbarnet en utsatt position, och riskerar att bli osynligt. Det blir diplomatiskt och lyhört, och kämpar ofta för rättvisa. Men ett mellanbarn hamnar inte automatiskt i kläm mellan sina syskon. Det beror mycket på åldersskillnaden och på vilket kön syskonen har.

– En flicka som fötts tätt emellan två systrar får sällan en tydlig roll i familjen, utan blir klämd i allra högsta grad. En flicka mellan två bröder har däremot en gyllene position. Hon blir omhändertagen samtidigt som hon får ta om hand, säger Elisabeth Schönbeck.

Alla storasyskon är präglade av detronisering, det vill säga att bli avsatta från tronen av ett yngre syskon. Den upplevelsen sätter djupa spår i barnets upplevelse av världen. – Redan när babyn är i magen får mamma mindre ork för sitt nuvarande barn. Upp till tre års ålder behöver man mycket av föräldrarnas stöd och tid för att klara av sin utveckling. Det bästa för barnet är att inte få syskon alltför tätt, säger Elisabeth Schönbeck.

Allt fler pseudotvillingar

 Tyvärr går trenden åt motsatt håll. Pseudotvillingar kallas syskon med mindre än 1,5 år emellan (för två bröder kan effekten sträcka sig upp till 2,5 år på grund av den hårdare konkurrensen mellan pojkar). När syskonen är så nära varandra i ålder uppstår ofta en stor konkurrenssituation, eftersom föräldrarna inte har tid att ge både det de behöver. Om föräldrarna tar sig för lite tid blir pseudotvillingarna lätt mycket beroende av varandra istället. De kan då i vuxen ålder få svårt att byta ut varandra mot en partner.

Oluf Martensen-Larsen, som har forskade om mönster i personlighetsutvecklingen i över 40 år, och i egenskap av psykiater träffade många både barn och vuxna, skrev i boken Familjemönster och personlighet att just pseudotvillingar var hans flitigaste besökare.

Idag ökar antalet pseudotvillingar. En av orsakerna är dagens föräldrapenningsregler, där man behåller sin gamla föräldrapenning om man blir med barn inom ett år och nio månader. Det är en tydlig uppmuntran för föräldrar att skaffa barn tätt, menar Elisabeth Schönbeck.

– En annan orsak till ökningen är att vi skaffar barn allt senare. När man äntligen är klar med utbildning, har gjort karriär och rest jorden runt, då skaffar man barn. Då är det effektivt att spotta ut dem snabbt. Men det är inte särskilt bra för barnen, säger Elisabeth Schönbeck.

Bra att vänta med syskon

För föräldrar som planerar att skaffa ett syskon till sin baby finns det alltså goda skäl att vänta tills barnet är tre år. Har man redan fött barn tätt, eller redan är gravid, är det ändå bra att vara medveten om vilka problem det kan innebära för barnet. Visst påverkas barnet av sin plats i syskonskaran, men som förälder kan underlätta för barn i en svår position.

Om man får tre flickor tätt (mindre än två år emellan) kan flickan i mitten få det jobbigt. Hon är varken den stora duktiga eller den lilla söta. Hon har ofta ingen roll alls, och hon är överrepresenterad bland kvinnliga alkoholister. – Ta med henne på aktiviteter av olika slag, uppmärksamma henne lite extra och ge henne tydliga uppgifter och roller i familjen.

Pojken tätt emellan två bröder har det också tufft. Han får slåss åt alla håll, och blir vanligtvis mycket macho. Låt honom vara ensam med en vuxen ibland så att han får blomma ut själv och inte alltid jämföras med sina syskon.

Pseudotvillingpojkar kan inte låta blir att tävla och jämföra sig. Ta inte ut dem samtidigt på golfbanan eller i skidbacken, storebror riskerar att aldrig våga satsa fullt ut av rädsla för att förlora mot lillebror. Över huvud taget ska man inte jämföra barnen med varandra. Den äldre brodern behöver också få privilegier för att han är äldst. Som förälder är det lätt att behandla dessa pojkar som ett kollektiv, läsa samma saga och lägga dem på samma gång.

Får man en pojke tätt följt av en flicka går hon ofta om honom, eftersom flickor utvecklas fortare. Här får man inte hålla tillbaka flickan, däremot se till att pojken får ansvar och uppgifter som passar honom. Brodern har krav på sig att vara bäst, och när lillasyster så ofta är bättre riskerar han att känna sig underlägsen. Det är viktigt att uppmuntra deras individuella intressen och starka sidor, och absolut inte jämföra dem eller spela ut dem emot varandra.

Tvillingar har ofta stor trygghet i sitt liv, faran är att de blir så tajta så att de får svårt att byta ut varandra mot en partner. De gifter sig mer sällan än andra. Som förälder är det klokt att betona skillnaden dem emellan, och att inte falla för frestelsen att klä dem, klippa dem och behandla dem identiskt. På så vis stärker man barnens egenidentitet. För föräldrar till barn nära varandra handlar det kanske framför allt om att själv ta konsekvensen av att man skaffar barn tätt, inte låta barnen göra det.

– Det är i första hand tid och åter tid som gäller. Många föräldrar har inte tid för sina barn längre. En del barn får inte ens gå längre, utan måste åka vagn för att föräldrarna ska hinna. Men man måste prioritera, och man måste försöka ha perspektiv. Den där kursen du är intresserad av kan du gå på om ett par år i stället, säger Elisabeth Schönbeck.

Lästips: Familjemönster och personlighet av Oluf Martensen-Larsen och Kirsten Sörrig (journalist). Legenda förlag.